Förlossningsberättelse

Ska göra ett försök till att sammanfatta min förlossning.

Den 26 augusti på morgonen 05:30 hade jag varit på toaletten, gått och tagit ett glas vatten och var påväg tillbaka till sängen när det började sippra fostervatten. Var precis utanför toaletten så det var ingen större fara. Kilade till sängen igen efter en stund och väntade på att Daniels väckarklocka skulle ringa. Berättade då vad som hänt och följde med honom upp. Ringde förlossningen och berättade att vattnet gått och att jag inte hade några värkar. Fick tid för kontroll kl 14.00 på NÄL. Daniel åkte till jobbet och jag meddelade mamma och Angelica om vad som hände.

Därefter var det bara att vänta. Jag och Angelica gick så smångingom ner till ICA för att köpa bindor till läckande mig. Daniel kom hem och vi åkte iväg till NÄL. Där fick vi vänta ett tag och sedan blev jag undersökt. Fick göra ett CTG och efter det gjorde de ett ultraljud för att se säkert att det var huvudet som låg nedåt. Jag fick läckande åka hem med en tid för igångsättning 9:30 på fredag morgon. Vi åkte förbi Överby och jag hoppades på att kunna gå igång lite värkar men jag hade bara ont i ryggslutet. Sedan åkte vi förbi mamma som var på torp och hon hjälpte oss att visa ordentligt hur bilbarnstolen skulle sitta.

Väl hemma igen fortsatte jag och Angelica att gå men inte kom det några värkar inte. Gick och la oss i hyffsad tid och sov väl sådär, låg och ville ha ont. Ville att det skulle sätta igång av sig själv men det gjorde det inte.

In i bilen på fredag morgon med väskor och bilbarnstol och iväg till NÄL. Kom inte in till undersökning förens kl 10 och då gjorde de först en ny CTG kurva på 20 min och sedan undersökte de mig och konstaterade att jag hade börjat öppna mig. Så det bestämdes att det skulle läggas en gel som skulle få mig att öppna mig mer och om jag inte hade väldigt ont inom 6 timmar så skulle de göra en ny undersökning då och sedan troligtvis fortsätta med dropp. Jag fick ett rum och väntade på att läkaren skulle komma och lägga den här gelen, när hon gjorde det konstaterade hon att jag redan var öppen 3cm. Tänkte ”Skönt!! 3cm utan värkar”. Gelen lades 10:45 och sedan skulle jag ligga till 11:30 med CTG igen. 11:45 kom de och kopplade bort mig och då hade jag riktigt ont i ryggen och hade riktigt svårt för att ligga ner. De sa att lunchen var påväg och efter det var det bra om jag gick ut och rörde på mig och sedan skulle vi vara tillbaka till kl 14:00 för då skulle de göra skiftbyte. Åt det jag fick i mig av lunchen och sedan gick vi ner till cafeterian och tog oss varsin korv. Sedan gick vi ut och gick, det var faktiskt rätt så fint väder. Jag ringde mamma och Angelica och uppdaterade om läget och Daniel ringde också runt till lite folk.

När vi var ute och gick började jag få lite små fjantiga värkar med ca 10 min mellanrum. 13:20 var vi tillbaka på rummet och jag tänkte försöka sova en stund. Värkarna började göra lite ondare och sedan vid 13:50 ungefär fick jag konstiga värkar som gjorde jätte ont, varannan minut 30sekunder långa. Väntade på att läkarna skulle komma tillbaka och ringde efter dem ungefär vid 14:25 Bad då om att få bada. De ville ta ett nytt CTG och landade sedan i vattnet ca 15:20 och hade väldigt svårt att slappna av, värkarna gjorde verkligen jätte ont och jag kände mig riktigt klen, tänkte ”Vad sjutton, det kommer göra betydligt ondare än såhär, jag kan ju knappt ha öppnat mig något! Jag vill ha kejsarsnitt!” Kände ett pressande behov för att göra nr 2 på toa och efter flera försök gav jag upp, klädde på mig och bad om lavemang. Klockan måste ha vart ca 16:20 då. Innan jag lagt mig i badet hade jag fått en rumskamrat och jag hade ingen lust att ligga och åma mig inför dem, kände mig så klen. Så jag gick i korridoren och vek mig nästan av smärtan. Daniel fick jagat tag i någon läkare som äntligen kom och undersökte mig och då hade de här 6 timmarna gått. Läkaren sa ”Inte konstigt att du har ont, du är ju fullt öppen och har krystvärkar! Leta reda på ett förlossningsrum åt henne!” Min första kommentar var ”Kan jag få min lustgas nu?!” Hade frågat efter den ett tag men de sa bara att det var för tidigt för den hela tiden men nu skulle jag äntligen få den. Så vid 17 tiden rullades jag in på förlossningen och jag blev tillsagd att börja krysta när andan föll på, vilket den hade gjort sedan jag låg i badet (vet inte om det betyder att jag haft krystvärkar sedan dess dock) så jag började krysta för fulla muggar. För att hjälpa mig att inte spricka så mycket så hjälpte sköterskan till att hålla emot med varma handdukar vilket hjälpte en del mot smärtan. Första sugen från lustgasen knockade mig helt, jag blev helt borta och riktigt illamående. Men det var ju den enda smärtlindringen jag fick så det var bara att gilla läget. Daniel höll min hand och gav mig vatten mellan värkarna. Problemet var bara det att han släpte handen mellan varje gång så när nästa värk kom skulle jag ha tag i hans hand och sedan ha upp lustgasen till ansiktet så jag tog den nog för sent och missade en del av värken på grund av det. Hade jag fått ordning på det tidigare hade jag nog fått till tre krystningar per värk istället för två.

Sedan säger jag bara att HERREMINGUD vad ont det gjorde när huvudet skulle ut!! En sån brännande smärta! Det är inte meningen att skrämma upp någon nu, smärtan går att ta och är relativt snabbt övergående men ont gjorde det vill jag lova!

18:25 var han ute! 3820g och 50cm lång med ett huvudofång på 35cm. Daniel ville inte klippa navelsträngen så sköterskan gjorde det. Sedan fick vi se ”Livets träd” vilket alltså är moderkakan och blodådrorna från navelsträngen. Ingen vidare trevlig syn men men. Fick upp honom på bröstet direkt och han började söka rätt direkt efter bröstet. Jag sprack en halvcentimeter som de sydde ihop.

(Här kommer lite detaljerad information som kanske inte är jätte trevlig läsning) Sedan ungefär en halvtimme efter förlossningen började jag få väldigt ont igen men tänkte att det är väl livmodern som drar ihop sig så jag tänkte inte så mycket mer på det förens det började göra riktigt ont. Kände att jag verkligen behövde gå på toaletten så jag förökte ta mig upp men benen bar mig inte så de fick tömma mig istället. Lustgasen blev min bästa vän igen eftersom att det gjorde allt för ont. Daniel röt till lite åt en sköterska och sa att någon måste undersöka mig för det är inte rimligt att jag kan ha såhär ont efter förlossningen så efter ett tag kom en läkare. De konstaterade att jag hade fått ett hematom, alltså; ett blodkärl hade spruckit innanför en slemhinna i slidan och börjat samla upp blod. Tydligen är det väldigt ovanligt att det händer. Därefter beslutades det att jag skulle opereras och jag fick träffa en jätte trevlig narkosläkare som gav mig något smärtstillade så att jag fick varvat ner lite.

Vid 22:20 var jag nere på operationen och där möttes jag av ett antal sköterskor som var supermysiga och förklarade allt som hände och lugnade mig, jag har ju aldrig varit på sjukhus innan förlossningen (borsett från en gång när jag var tvungen att övernatta för de trodde att jag smittade när jag hade fått något allergiskt utslag) så jag var rätt nervös inför operationen. Sedan kom narkosläkaren tillbaka och stod och pratade med mig, han gav mig något i armen och pratade med mig under tiden. Jag trodde att jag skulle få något annat medel också för att söva mig men jag slocknade bara. Tror jag hade blivit väldigt nervös om jag hade vetat när jag skulle bli sövd. Två timmar senare vaknade jag på uppvaket och då hämtade de Daniel. Han satt där med mig i två timmar tills jag kunde åka upp till BB. Kl 02.10 var jag inne på vårat rum och fick William hos mig igen.